Mot universitetet

Så var det då dax att åka till universitetet en sista gång. Lite skönt och mycket vemodigt. Nu blir det nog sista gången jag ser de flesta av mina kursare. Några kommer jag att ha fortsatt kontakt med, men flertalet kommer att ramla bort, tyvärr.
Den stora opponeringsdagen är här och det ska bli spännande att se hur mycket rest vi får på vår lilla c-uppsats. Hm, hoppas det blir lagomt lite....

Snart så

.. åker jag hit

till allra finaste syster. Åh, vad jag längtar!
Det är nära nu. Bara detta ex-arbete med opponering kan vara över någongång så att jag får sätta mig på planet och susa over there...

Suddig

Jag känner mig så suddig i konturerna.

Orkar inte tänka och orden som skulle behöva vara så knivskarpa kommer inte ut.

Bokstäver blir till ord som blir till mening som blir till ett sammanhang som blir till ett examensarbete i slutändan... om det vill sig väl...

Men just nu är det suddigt.

Suddiga konturer som inte får komma ännu.. inte nu när det snart är inlämning.

I morgon kl 10.00 kan jag inte göra mer på vårt arbete för då är det deadline. Inte förrän vi haft opponering och fått vår "dom" kan vi börja om med tragglandet igen. 

Är jag säker på att vi får rest?

Japp

 

Jag svälter ihjäl

...om jag inte läser böcker om kvällarna. Ända sedan jag lärde mig läsa vid 5 års ålder har jag pågående haft en bok på gång. Aldrig har jag väl varit utan kvällslitteratur förutom när jag började denna utbildning för tre år sedan.
Orken att läsa kurslitteratur OCH skönlitteratur fanns inte. Det vara bara att välja. Men nu börjar jag vara riktigt svältfödd. Ge mig litteratur innan jag svälter ihjäl!
Babben Larssons - Jag vägrar dö nyfiken köpte jag på flygplatsen innan resan till Stockholm och den sträckläste jag. TJOPP sa det bara så var den utläst!

Robert Gustavssons - Från vaggan till deadline köpte jag också på flygplatsen, men har börjat läsa den nu.

Som om inte det var nog så läser jag även denna:

Jag tror jag behövde väcka hjärnan med lite komik först innan jag tog mig ann Håkan Nesser som jag förövrigt läst nästan alla böcker av.

Mitt i stressen

... kom en bok som gjorde att min dag blev sååå mycket härligare.
Jag längtar verkligen efter att få skapa med tyg. Jag gillar att skapa med olika material och har funnit att jag är en periodare på vad jag tycker är roligt. Just nu får stickningarna vila tills hösten börjar göra sig påmind.
Nu vill jag sy i vaxduk. Jag vill sy dynor, strandbag för lata dagar vid havet, fotovepa, hättor och kanske även en teckningsförvaring. Mmm, vad härligt det är det där sysuget i magtrakten.
Nu kanske jag orkar fortsätta skriva på vårt examensarbete. Jag börjar tro att någon lagt en förbannelse över den...



Lite off och osynlig...

Jag känner mig lite off när det gäller inläggen nu för tiden. Jag och min skrivkompis är mitt uppe i slutskedet av examensarbetet och det går sakta men säkert framåt.
Lite tråkigt besked fick vi dock i fredags av vår handledare, att hon inte tyckte vi skulle gå upp med vårt examensarbete nu i juni utan att vi ska vänta tills i höst istället. Hon hade en massa förklaringar till varför, men jag känner att det är inte över förrän slutdatum för inlämning har passerat. Vi kämpar på och så får vi ser hur långt det bär.
Kanske en liten förklaring varför jag är så ofattbart osynlig här...

Jag älskar mina nya...

Dessa underbart sköna skor köpte jag när vi var i Stockholm i helgen. Jag gick hela söndagen i dem och jag var inte alls trött i fötterna som man lätt kan bli i nya skor och definitivt efter en hel dags promenerande på Stockholms gator.

De är nog de skönaste skor jag haft någon gång och de är lite luriga att gå i för de är runda under sulorna. Det är som att gå på två bollar under varje sko.

Jag älskar mina nya supersköna skor!

Min Stockholmsvistelse i bilder

Home sweet...

Nu är vi hemma igen efter två underbara dagar i Stockholm. Vi har inte haft några måsten, utan bara gått dit näsan pekar, ätit gott och sovit gott. Det har varit ett välbehövligt break från examens-arbetet och den stressen. Jag har faktiskt kunnat koppla bort ex-arbetet ganska så bra.
Nu är det måndags morgon och det är bara att grotta ner sig i ex-arbetet och koppla på work-mode igen. Fast det är faktiskt med förnyade krafter och en ganska så avslappnad hjärna. Bra eller dåligt? Jag får väl se under dagen om den har gått att kicka igång hjärnan igen.
Jag ska ladda upp lite bilder så fort jag fört över dem till skiva.

Snart drar vi ..

.. jag och maken. En arbetsdag till och sen hoppar vi på ett plan och åker många mil till huvudstaden. Jag har nog inte riktigt fattat att vi ska iväg för jag har inte packat en endaste pinal. Nå, vi ska ju bara vara borta i två dagar så vi behöver nog inte så mycket med oss. Jag ska äta gott, sova gott och bara njuta.
Gamla stan är ett måste, sen får vi freestyla lite..

Herr Jante

Jo för det är en han. Herr Jantelag. Det är jag helt övertygad om.
Jag fick ett så fantastiskt telefonsamtal igår från min examinerande lärare och den omedelbara känslan jag fick var att jag ville dela med mig av min glädje till alla och en var. Men så satt den där Herr Jante på axel och ropade: Tror du att du är nåt va´?

Jag bestämde mig för att borsta bort den där dumma Herr Jantelag och istället sträcka på mig och vara stolt över mig själv och så ropade jag ut min glädje över taken .

Min examinerande lärare ringde upp mig för att prata om vilket betyg hon skulle sätta på mig för praktik-kursen. Vi pratade en stund om  mina uppgifter och hur jag genomför dem och sen sa hon att de vägledningssamtal jag spelat in var det bästa hon hade sett. Om hon inte vetat att jag var kandidat skulle hon ha misstagit mig för en som har jobbat i många år. Vilket betyg! Sen kom överraskningen.
Hon ville använda ett av mina samtal i sin undervisning på utbildningen. Skämtar du eller? , frågade jag. Nope. Hon tyckte jag hade genomfört samtalet så bra att hon ville visa upp det för kommande studenter som ett lysande exempel på hur man ska genomföra ett vägledningssamtal.

Jag har kämpat hårt på den här utbildningen och jag tycker att det ska få bli så spännande att få komma ut och börja jobba "på riktigt" . Att sedan få denna bekräftelse på att jag faktiskt gjort någonting riktigt bra känns som bomull runt själen.

Måndag, härliga måndag

Jag har aldrig varit en person som ogillat måndagar. Jag tycker att helgen är skön, men måndag är en välkommen dag den med. Just idag, denna måndag, så är jag lite kluven. Sonen är sjuk och det är min tur att vara hemma med sonalyckan. Tusen saker att göra i och med att examensarbetet ska vara inne om 3 veckor.
Jag övar på min andning idag och funderar över vad som är viktigt för mig i livet. Jo min son är viktigast, men visst vore det väl trevligt om jag kunde ha examensarbetet färdigt när vi slutar i juni. Kluven, men sonen vinner med hästlängder.
Nu vill sonen spela Mario på Wii. Javisst kan vi det!