I någon vecka har jag intensivt infört en trevligare ton i huset. Jag har tydligtgjort för barnen hur vi egentligen pratar med varandra och det var inte alltid så trevligt det som kommer ur munnen. Barnen slutar lyssna för vi vuxna tjatar och redan där sätter vi vuxna tonen för familjeklimatet. Resultatet av att vi vuxna har slutat, nästan, att tjata och att vi påminner barnen då och då om hur vi ska prata och bete oss mot varandra har gjort att ett lugn sänkte sig över vårt hus.
Vi har börjat involvera barnen mer i matlagningen och de tycker det är jätteroligt att få hjälpa till. Jag och min man har fått två små duktiga hjälpredor . Visst är det lite bökigare att laga mat med en 4- och 6-åring, men det roliga överväger. Samtidigt som de faktiskt får en tidig lektion om att maten hamnar inte bara på bordet utan det är någon som måste laga till den. De är stolta över den mat de lagat och är väldigt noga på att poängtera vilket moment de har deltagit i. Får se hur länge detta håller i sig, att de vill hjälpa till ...
Nu är ett nytt år på väg vi ska fira dess ankomst lika stillsamt som julhelgen. God mat, rislykta i skyn, en och annan stickning och massor med pyssel-spel-pussel.
Vi fortsätter att simma in i ett nytt år, framåt och uppåt mot nya äventyr
