Jag sitter och förundras över mitt lugn.
Tidigare har stressen grävt hål i själen och jag har jagat runt som en skållad råtta. Nu mår jag ganska bra och lugnet har lagt en mjuk, bullig bomullsfilt över min själ.
Vad har hänt?
Jag sitter i soffan och funderar över vad som är annorlunda nu motför tidigare...
Acceptans.
Jag har nog accepterat att läget i vår familj är som det är och att jag får antingen leva eller överleva, se livet som en kamp eller helt enkelt leva gott. Jag väljer att leva gott. Jag har accepterat att livet är så här just nu, men jag kan välja hur jag tänker och hanterar och agerar.
Jag väljer den positiva vägen. Jag väljer att leva gott, inte bara överleva.
<3
2 kommentarer:
Åh vilken härlig blogg du har med många sköna tankar! Jag tycker och tänker rätt lika som du märker jag... :)
Jag har valt att medvetet lägga mitt fokus mot det positiva, så mycket det bara går (jag är ju mänsklig så nån onödig, negativ tanke här och där blir det förståss ;)
Blev riktigt inspirerad av ditt inlägg Här-och-nu. Jag är en person som alltid kört full speed i livet och kanske allt för ofta missat nuet... Jag har under de senaste åren (?) försökt praktisera mindfullness, men har än så länge inte tillräckligt med disciplin. Men det kommer...
Ska tänka på dig till veckan när skolan drar igång för barnen. Det brukar vara ett mindre kaos här på mornarna och det slutar alldeles för ofta med stress och irritation (hm... bråk). Ska göra ett tappert försök att känna så mycket Buddhakänsla det bara går! :) Är övertygad om att vi skulle må så himla mycket bättre då...
(Lägger gärna till mig som föjare.)
//Hej så länge,
Helene
Tack goa du!
Jag ska kika in hos dig.
kram
Skicka en kommentar